Skuldsatt – ekonomiska tips 2023

I det framväxande industrisamhället började organisationsteorier ta form.

Adam Smith´s bok The wealth of nations (1776) fick stort inflytande i det framväxande industrisamhället. Hans budskap var att arbetsfördelning och specialisering skulle tillämpas för att uppnå en effektiv organisation i fabriksproduktion.

Hans idéer var influerade av Frederick of Prussia´s krigsorganisation. Frederick´s idéer å andra sidan var hämtade från de romerska legionerna (Morgan 1986).

Själva begreppet organisation är ett grekiskt låneord som betyder verktyg eller instrument. Själva namnet antyder den syn som utvecklades. Organisationen och dess komponenter dvs individerna blev designade, och använda som verktyg för att uppnå ett mål. Organisationen var således inget självändamål utan snarare en konsekvens av andra mål.

Det synsätt som växte fram innebar att man såg organisationen som en maskin där individerna var kuggar i ett stort hjul och hade en klart preciserad uppgift att fylla under hård kontroll och disciplin.

Även om det fanns sådana som Eli Whithey och Charles Babbage i början av 1800-talet som försökte utveckla egna teorier, var det först i början av !900-talet som en mer sammansatt och utvecklad syn på organisation och managementteori började att ta form (Morgan)

Den västerländska Management teorin

Den västerländska management-teorin skapades i Tyskland av Max Weber under inledningen av 1900-talet. Weber var en sociolog som studerade och intresserade sig för den tilltagande byråkratiseringen, vars sociala följder oroade honom. Han observerade parallellerna mellan mekaniseringen av industrin och de tilltagande byråkratiska organisationerna. Han upptäckte att de byråkratiska organisationerna formaliserade sin administrationsprocess exakt såsom maskinen formaliserade produktionen.

I hans publicerade verk gick att återfinna den första distinkta definitionen av byråkrati som en form av organisation som prioriterar precision, snabbhet, klarhet, regelbundenhet, pålitlighet och effektivitet, som uppnås via uppbyggnad av arbetsfördelning, hierarkisk övervakning, detaljerade regler och regleringar. Weber var som sociolog oroad över den tilltagande tendensen av byråkratisering. Han såg att denna tendens hade potential att formalisera och mekanisera nästan varje aspekt av mänskligt liv och således erodera den mänskliga spontaniteten och livsviljan. Han såg också att det kunde medföra stora politiska konsekvenser i form av en underminering av demokratin. Hans verk präglades av skeptiscism mot det framväxande byråkratiska och mekaniserade industrisamhället. Det är därför en paradox i sammanhanget att hans verk sedan låg till grund för två framväxande skolbildningar som anammade det Weber var emot. Dessa två skolor var: Classical management theory och Scientific management theory(Morgan).
Classical management theory

Classical management teorin (CMT) hade en helhetssyn på organisationen och byggde främst på följande grunder:

• Unity of command – en överordnad
• Authority chain – ”top to bottom” för beslut och kommunikation
• Span of control – inte större än att kontroll och kommunikation fungerar
• Stab och linje – rådgivning men ej formell auktoritet från stab
• Arbetsdelning – skapa effektivitet
• Befogenhet och ansvar – betoning på balans
• Disciplin – kadaver?
• Centralisering
• Esprit de corps – understödja harmoni som bas för styrka
• initiativ – uppmuntras på alla nivåer

Sammanfattningsvis gav detta till följd ett mönster av precist definierade arbetsuppgifter. Organiserade på ett hierarkiskt vis genom exakt definierade ansvars och kommunikationskedjor. Detta kan sägas utgöra den perfekta metaforen för organisationen som en maskin, eller om man så vill, maskinbyråkrati.

Dessa idéer som främst utvecklades av H. Fayol, F.W. Mooney och Col. Lyndall Urwick lever fortfarande kvar och manifesteras bl a genom MBO – management by objective.

Scientific Management theory

Scientific management teorin (CMT) utvecklades av Frederick Taylor någon gång kring sekelskiftet. Denna teori, som numera benämns ”Taylorism”, är en av de mest inflytelserika teorierna som någonsin lagts fram inom organisationsteori, och den dominerade fullständigt under första halvan av seklet och har fortfarande ett starkt inflytande.

Taylor betonade fem enkla principer som kan sammanfattas enligt följande:

Skifta allt ansvar för organisering av arbetet från arbetaren till ledaren – ”skilj handen från hjärnan”

• Använd vetenskapliga metoder att bestämma det mest effektiva sättet att utföra ett arbete
• Välj rätt person till rätt plats
• Träna personen att utföra sitt arbete maximalt
• Kontrollera, kontrollera och åter kontrollera att allt utförs på bästa sätt

Effekten av Taylors idéer, tillämpade inom industrin, blev en dramatisk ökning av produktiviteten. Men den åstadkom också stora förluster för samhället då skickliga hantverkare fick stiga åt sidan för lågutbildad arbetskraft som ansågs bäst lämpade att utföra de enkla, repetetiva och monotona arbetsuppgifterna.

Taylor blev 1911 inkallad för förhör inför representanthuset som en ”arbetarnas fiende”.
Man ifrågasatte hans metoder, inte för att de inte var effektiva utan varför ingen ville jobba på detta vis om annat arbete erbjöds. Man menade kort sagt att hans idéer var orsaken till den höga personalomsättningen inom industrin, vilket i en förlängning medförde minskning av produktiviteten, som hade utlovats att öka vid införande av Taylor´s idéer.

Det har i efterhand visat sig att Taylors idéer var ett uttryck för en under denna tid rådande trend. Det fanns andra som Henry Ford, som införde löpande band principen, som också anammade denna trend. Även han fick finna sig i hög personalomsättning tills han dubblade lönen(Morgan). Dessutom skiljer man idag, i våra läroböcker, inte nämnvärt mellan taylorismens arv eller postfordismen (se D.C.Wilson).

Sammanfattning organisationsteori

CMT förespråkarna insåg att man behövde uppnå en balans mellan mänskliga och tekniska aspekter av organisationen och hade en helhetssyn på organisationen, även om den huvudsakliga målsättningen var att få människor att passa för kraven från en mekanisk organisation.

Även SMT hade som målsättning att få individerna att passa in i en mekanisk organisation, men hade en starkare betoning på design och kontroll av arbetsuppgiften via vetenskapliga studier, samt framförallt, att man skiljde handen från hjärnan, dvs arbetaren skulle utföra ett minimalt intellektuellt arbete. Taylor lär ha sagt till sina arbetare ”det förväntas inte av dig att du skall tänka”, vilket kan tjäna som en förklaring till varför han blev kallad ”arbetarnas fiende”.

Avslutningsvis kan sägas att Taylors arv idag kan ses på vitt skilda ställen inom Västvärldens samhälle. Hans vetenskapliga studier gav till följd det ,inom industrin, utbredda och ända inpå 1980-talet förekommande tidsstudie – systemet. Även vi själva har blivit influerade av hans teorier. När vi tränar och utvecklar speciella förmågor för att uppnå prestationer inom såväl idrott som tankeverksamhet kan man säga att vi behandlar oss själva som en maskin.

Ett utmärkt exempel på företag som anammat Taylors idéer är McDonalds. Alla som jobbar på McDonalds har en förutbestämd arbetsuppgift som de tränas att utföra till perfektion. Alla problem som kan tänkas uppstå skall besvaras av en manual som finns tillhanda på alla restauranger världen runt. I denna manual finns, för alla dagar på året, vissa förutbestämda uppgifter införda som t ex vissa temadagar och när sopor skall tas om hand etc(Morgan).

Morgan menar att det är viktigt att ha i minnet att Taylor var en del av en större social trend. Men att historien mycket väl kan visa att han var långt före sin tid, då vi nu ser en trend som pekar alltmer mot att robotar tar om hand de monotona arbetsuppgifter människor förut utförde, och att det är en utveckling av Taylors idéer som till slut kan visa sig skapa den ultimata mekaniska organisationen.

Den tid som passerat från det att ovannämnda skolor lade fram sina teorier har medfört ett brett utbud av teorier som tar alltför stor plats att redogöra för här, varför vi avgränsar oss till det vi tagit upp så här långt. Dessutom kan man med stöd av bl a Morgans resonemang säga att de två teorier som vi redogjort för här utgör en slags baskonfiguration för hur företag och institutioner organiserar än idag. Även om alla andra teorier som tillkommit sedan dess är allt annat än betydelselösa, fokuserar de oftast på skilda delar av organisationsteori.

Skulder kan vara en tung börda som kan tynga dig i flera år, hela livet om det vill sig illa. Höga skulder kan orsaka stress, begränsa din förmåga att fatta viktiga livsbeslut och påverka dina sociala relationer och hälsa överlag. Att bli skuldfri är dock möjligt med rätt tillvägagångssätt. I den här artikeln kommer vi att ge dig en steg-för-steg-guide för att bli skuldfri.

Förstå dina skulder

Det första steget för att bli skuldfri är att förstå dina skulder. Du måste bedöma dina nuvarande skulder och identifiera källorna till dina skulder. Detta inkluderar alla former av skulder, inklusive kreditkortsskulder, billån, studielån och hypotekslån. Gör en lista över alla dina skulder, inklusive kreditgivare, räntesats och minsta betalning som krävs.

Därefter måste du förstå räntorna på dina skulder. Höga räntor kan göra det svårt att betala av skulder, så det är viktigt att du förstår dina räntor.

När du har analyserat dina skulder kan du utarbeta en plan för återbetalning av skulderna. Denna plan bör prioritera att betala av skulden med den högsta räntan först, samtidigt som du fortfarande gör minimala betalningar på dina andra skulder.

Budgetering och sparande

Att skapa en budget är en viktig del för att bli skuldfri. Din budget bör inkludera alla dina inkomster och utgifter, inklusive dina skuldbetalningar. Du kan använda budgeten för att identifiera områden där du kan skära ner på utgifter, till exempel restaurangbesök eller underhållning (få ner kostnader ppå bredband och mobil etc.), och omdirigera dessa pengar till att betala av dina skulder.

Det är också viktigt att öka din inkomst om det är möjligt, oavsett om det är genom ett andra jobb eller frilansarbete. Att bygga upp en nödfond, eller en klassisk buffert på kontot, kan dessutom hjälpa dig att undvika nya skulder i framtiden.

Att betala av skulder

Det finns flera metoder för att betala av skulder, bland annat snöbollsmetoden och lavinmetoden. Snöbollsmetoden innebär att man betalar av skulder med det minsta saldot först, medan lavinmetoden innebär att man betalar av skulder med den högsta räntan först. Överväg att konsolidera dina skulder till ett enda lån för att förenkla processen och minska den ränta du betalar över tid.

Om du har svårt att betala dina skulder kan du överväga att förhandla med dina fordringsägare. Detta kan innebära att du sänker din ränta, förlänger lånetiden eller hittar en betalningsplan som fungerar för både dig och fordringsägaren.

Förbli skuldfri

När du väl har blivit skuldfri är det viktigt att förbli det. Undvik att ta nya skulder, håll en budget och fortsätt att spara pengar. Se över din ekonomiska situation regelbundet och justera din budget vid behov.

Att bli skuldfri är en process som kräver disciplin och uthållighet. Genom att förstå dina skulder, skapa en budget, betala av skulder och förbli skuldfri kan du förbättra din ekonomiska stabilitet och minska den mentala stress som är förknippad med höga skulder. Kom ihåg att ta ett steg i taget och håll dig fokuserad på ditt mål att bli skuldfri.

Avslutningsvis; här följer några grundläggande steg för att bli skuldfri:

Nedan kommer jag att redogöra för mina observationer från deltagande i möten avseende införande av de två nya arbetsmetoderna som jag nämnde ovan – arbetslaget och mentorskapet. Jag inleder med mentorskapet.

Mentorskapet

Vad är ett mentorskap?

Mentorskapet kan sägas innehålla två roller, dels skall mentorn, som det är tänkt, bättre kunna
slussa in nya medarbetare i organisationen, men skall också på ett mer effektivt sätt kunna bemöta kundens behov. Just kundfunktionen har en ny dimension som aldrig tidigare förekommit i skolan. Den innebär att mentorn, för att bättre kunna tillgodose kundens behov, skall kunna ge densamma mer individuell hjälp som stöd vid personliga problem eller i form av pedagogisk hjälp när eleven har problem med studierna.

Till saken hör att en av deltagarna har varit på besök på annan skola där de infört mentorskapet med gott resultat. Han inleder mötet med att ge en presentation av vilken innebörd skolan ifråga gett begreppet. Det som kommer fram av presentationen är framförallt att rollen tilldelats en helt ny och pedagogisk dimension som aldrig tidigare praktiserats i skolan.

Jag iakttar hur alla som tar ordet vid den efterföljande diskussionen påpekar att mentorskap är ett nytt ord för ett gammalt begrepp. I stort sett samtliga är rörande överens om att mentorskapet är ett nytt ord på en äldre funktion, och egentligen endast betecknar det bästa av klassföreståndarens roll. Man väljer istället att prata om de problem man redan har. En av dessa, som de upplever det, är det stora problemet med närvarokontrollen, nu när många elever tillåts att jobba fritt och inte längre är lika bundna av att följa schemaläggningen. Man påtalar behovet av att eleven måste ta större ansvar och att man måste hitta ett bättre system för att kontrollera att ansvaret tagits. Detta problem återkommer man till flera gånger under mötet. Även dialogen med andra funktioner som kontakt mellan kuratorer, studievägledare, sköterskor och mentorer förs. Kuratorerna upplever att information om problem med vissa elever oftast kommer för sent. Behovet av bättre kommunikation mellan de olika funktionerna är uppenbar. Ledningen menar att denna kommunikation skall förbättras genom införandet av mentorskap.

Nästa mentorsmöte inleds med att ledningen upplyser personalen om att de blivit medvetna om personalens felaktiga syn på mentorsrollen. De har för detta möte formulerat sin syn på hur mentorsrollen bör betraktas, inte på ett absolut sätt, utan snarare vilka aspekter och dimensioner den nya rollen bör innehålla (se ovan på det nya i mentorsrollen som ledningen ser det). Ledningens syn på saken ges ut i form av ett dokument. Stämningen på detta möte upplever jag inledningsvis som tryckande, på det sättet att personalen inte är lika benägna att ta ordet som vid det första mötet. Jag iakttar hur många ser fundersamma ut och stunder av total tystnad inträder.

Så småningom kommer diskussionerna igång och, återigen tas behovet av ett bättre system för närvarokontroll upp från flera av deltagarna. Ledningen ser snart behovet av att avfärda denna diskussion och upplyser deltagarna att de är medvetna om problematiken, men att mötet inte avser detta ämne. En viktig aspekt från ledningens sida följer på avfärdandet av nämnda problem när en av ledningens representanter menar att ”vi måste tänka om – kanske det är som så att skolan i dess fysiska form inte behövs då det är uppenbart att eleven trivs bättre när frihet ges”. Någon höll med om detta och menade att han haft en del frånvaro avseende sina bästa elever på sistone, men framhöll samtidigt att ”nästa vecka när vi har prov vet jag att de dyker upp och gör ett strålande resultat”. Samtidigt ska sägas att samma person som framhåller denna sistnämnda aspekt var en av de som tydligast framhävde behovet av bättre närvarokontroll. Någon annan menade, med en sarkastisk underton, att då kan vi väl lika gärna lägga ned verksamheten.

På samma sätt som jag iakttog ett behov av att hålla fast vid det gamla vid det första mötet framträder samma bild vid detta möte. Någon uttrycker det som att ”jag tror på det gamla sättet att arbeta i skolan”.

När ledningen frågar om mentorerna diskuterat hur de ska kunna stödja varandra i arbetslaget blir svaret att ingen tänkt på detta.

En annan aspekt kommer upp. Mentorerna känner en viss frustration inför att ta på sig rollen att hjälpa eleven med dess personliga problem och menar att ”man vill inte bli för mycket kompis” med eleven. Detta för att kunna vara objektiv vid betygsättningen. Någon menar att man riskerar att bli ”blind”.

Arbetslaget

Beskrivningen av skolans syn på denna arbetsform är ett resultat av dels ett heldagsseminarium där samtliga lärare på gymnasiet deltog för att formulera en ”arbetslagstanke” och inleda diskussioner om vilka som skulle ingå i lagen. Beskrivningen är också ett resultat av en djupgående diskussion och dialog med ledningen.

Under heldagsseminariet deltog jag som observatör i en grupp bestående av 9 lärare. Dagen inleddes med att ledningen informerade om dagens agenda och delade ut en skrivelse om hur ledningen tänkt sig att medarbetarna skulle disponera dagen. Kort sagt innehöll materialet en rad punkter i form av exemplifierande frågeställningar som personalen kunde utgå ifrån när de formulerade sin respektive ”arbetslagstanke”.

Exempel på dessa såg ut på följande sätt:

• Hur vill vi organisera arbetet tillsammans med eleverna?
  Hur skall lagen organiseras?
  Hur stöder mentorerna eleverna i planeringen med individuella studieplaner, åtgärdsplaner etc.?
  Hur utnyttjar vi vars och ens kompetens bäst?
  Vad saknar vi för att utveckla skolan?
  Hur samarbetar vi i arbetslag, och i skolan för övrigt?
  Hur kan vi nå fram till en gemensam syn på kunskap?
• Ledningen hade även med materialet bifogat ett, som ledningen formulerade saken, embryo för hur de tänkt sig att ”arbetslagstanken” kunde tänkas se ut. Ledningen poängterade att deras syn på arbetslagstanken inte skulle tas för given utan ses som ett exempel på hur den gemensamma skrivelsen kunde tänkas att se ut i sin slutliga form. En uppdelning av olika lag som skulle diskutera kring frågeställningarna ingick i materialet.

Embryot såg, i kort form ut så här:

”För att på såväl kort som lång sikt uppnå de mål som uppställts för skolan krävs ett totalt engagemang av all personal. För att kunna förverkliga våra mål krävs att all verksamhet utgår från elevens behov. I detta är samarbete i arbetslag av central betydelse. Syftet med arbetslaget är att vi ska få en helhetssyn över elevens liksom vår egen situation, men även att eleven uppnår en helhetssyn. Ett aktivt mentorskap blir här ett viktigt komplement. Arbetslaget kan forma sitt arbete runt exempelvis elever i en viss klass, över flera klasser eller över ett programs årskullar. Arbetslaget tar gemensamt ansvar för den enskilde eleven planläggning, kontakt med föräldrar etc. Grunden är att eleven skall få med sig relevanta kunskaper ut i sitt fortsatta samhällsliv. För att kunna uppnå detta bör vi alla omfattas av en gemensam värdegrund, och möjlighet till fortsatt förkovran”.

Fastän ledningen, explicit, bad personalen att inte ta fasta på deras formulerade syn på arbetslaget, utgick den grupp jag observerade helt och hållet från nämnda ”embryo” och gjorde ingen som helst ansats att försöka utgå ifrån de frågeställningar som ledningen bad dem att utgå ifrån för att kunna formulera en egen skrivelse. Det skulle visa sig vid dagens slut att de allra flesta gjort samma sak i sin respektive grupp.

Gruppen jag studerade ”märkte”, i stort sett, varje ord som stod i skrivelsen och menade, som någon uttryckte det och samtliga ”skrev under på”, att ”de försöker att göra lagspelare av individualister”. Någon annan var av den uppfattningen att ”ledningen släpper ifrån sig ansvaret, och att arbetsbördan ökar utan att ökade resurser ges”. Stämningen på mötet präglades av en fientlig attityd i förhållande till innehållet i ledningens skrivelse.

En av punkterna som återfanns i ledningens ”embryo” var vikten av att omfattas av en gemensam värdegrund (jfr ovan). När denna punkt gicks igenom, verkade alla förbryllade över att denna aspekt stod med och menade som en sade, och de flesta nickade instämmande till: ”det är klart vi har samma värdegrund” utan att vidare förtydliga hur denna såg ut.

En annan av punkterna var hur man skulle kunna nå fram till en gemensam kunskapssyn. Även denna fråga avfärdades snabbt och någon sade att ”är det något vi är experter på är det väl vad kunskap står för – det är ju det vi lär ut”.

Vid en kaffepaus observerade jag hur personalen förde en diskussion om hur ledningen inte lyssnar till deras syn på saken. Någon menade att ”våra röster görs hörda men tas ingen hänsyn till. De menade också att de redan praktiserade arbetslag och att de själva visste bäst vilka de ville arbeta ihop med och på vilket sätt. Vi vill inte bli ihopfösta med personer som ledningen anser att vi ska jobba ihop med”

En annan syn på saken var att införandet av arbetslaget var ännu ett av alla tidigare försök att institutionalisera nya arbetsmetoder.

Det bör tilläggas att en aktiv diskussion om arbetslagets införande förts under en längre tid och att ledningen under denna tid uppmanat samtlig personal att formera naturliga arbetslag, dock utan framgång. Seminariet kan ses som ett försök från ledningen att påskynda denna process.

Ingen regel utan undantag

Det bör också tilläggas att det finns undantag som bekräftar regeln. Ett arbetslag har funnits sedan den nya Gymnasiereformen infördes 1994 och de har goda erfarenheter av detta gemensamma arbete som är ett resultat av eget initiativ. Detta är det estetiska programmets arbetslag som jag redogjorde för ovan och som ses som ett föredöme på skolan. Ett annat lag har experimenterat under en kortare tid och är på väg att bilda ett arbetslag.

De flesta av oss drömmer om att få resa iväg till något exotiskt ställe under semestern på sommaren. Suget blir så stort för många att de lockas att ta SMS-lån eller nappar på någon av de stora resebyråernas avbetalningsplaner. Detta är dock ett alldeles utmärkt sätt att hamna i en skuldfälla på. Visserligen är semester viktigt, och upplevelser är värda mer än materiella tillgångar. Men med det sagt, det är inte kul att sitta och betala av lån under hösten och vintern på något som man bara har kvar som ett minne. Det finns billigare sätt att skapa minnen på under semestern.

Lästips: Artikelarkiv med sommar-tips på allt från huskurer mot solbränna till fästingsäsongen. 

7 alternativa semester-resor som är billigare än exotiska utlandsresor

1. Res regionalt. Att resa behöver inte innebära Medelhavet, Thailand eller USA. Det finns massor att se i vårt omedelbara närområde. Oavsett var i Sverige du bor finns det garanterat vackra naturupplevelser du ännu inte upplevt inom en 15-milsradie. Vi är välsignade på det viset.
2. Att campa är ett suveränt sätt att semestra på. Det är inte bara ett billigt sätt att semestra på. Det är också en upplevelse man växer av som människa. Dessutom gör man aldrig så många nya bekantskaper som på en campingsemester.  Om du verkligen hatar att bo i tält så kolla upp diverse stugbyar. Är man ute i god tid kan man komma undan mycket billigt.
3. Boka en sista minuten kryssning eller nappa på ett sommarerbjudande. Att kryssa är den snabbast växande reseformen i Sverige, och under sommaren har alla stora rederier olika erbjudanden, ofta med mat och en mindre hytt för bara några hundralappar. Orsaken till att de dumpar priserna är att de helt enkelt räknar med att du kommer handla mycket på båtens butiker, barer och restauranger. Det behöver du inte alls göra.
4. Tänk lite utanför boxen när du väljer val av land för din utlandsresa. Ett land som Polen har en underbar kuststräcka och det är billigt att ta sig dit. Dessutom ligger landets prisindex på under 50! Det vill säga, det är mer än hälften så billigt i Polen jämfört med Sverige. Länder som Estland och Lettland är också mycket billiga. Det går att få helpension 10 dagar, med massage eller annan hälsobehandling, inklusive bussresa och färjeresa, för under 6000 kronor! Snacka om budgetlyx.
5. Satsa på sista minuten flyg. Dessa finns än. För övrigt gjorde nyligen en professor i ekonomi en undersökning på när det är billigast att boka en resa. Många tror att det är billigast att boka flera månader i förväg alternativt någon dag innan avresa. Faktum är att billigast, i genomsnitt, kommer man undan om man bokar 10 dagar innan flyget går.
6. Husbyte med någon i ett annat land. Det finns flera sajter nuförtiden som specialiserar sig på bostadsbyten inom olika länder. Observera dock att de flesta européer har semester i augusti månad.
7. Turista lokalt. Jag är fullständigt övertygad om att det finns platser du fortfarande inte upptäckt där du bor. Att upptäcka sin egen stad kan vara minst lika spännande som att åka till ett helt nytt ställe.

Bonustips: Ibland måste man bara unna sig en resa till ett exotiskt resmål för att hitta inspiration. Mitt personliga drömresmål är Seychellerna. Ö-landet är dock ökänt för att vara en av världens dyraste destinationer. Men det finns även sätt att resa dit på en (nåja) budget.

• Till exempel finns det villor, bungalows och lägenheter att hyra via Air-bnb, somanymiles.com eller andra annonsportaler. Är ni ett större sällskap får ni ner kostnaden rejält på en veckas boende, som kostar från 70 € per natt.
• På grund av tullar är alkohol och mat relativt dyrt på Seychellerna så ta med eget, i den utsträckning ni orkar packa (packa helt enkelt sprit med hög alkoholhalt och mat med hög kalorihalt). Varor som inte är importerade, och som föjaktligen är billiagre inkluderar lokalt fångad fisk, en hel del frukt och grönt, SeyBrew öl, vatten på flaska och Takamaka Rom.
• Alla stränder på ön Mahé är offentliga, och helt gratis.
• Det billigaste sättet att ta sig runt öarna är med buss.
• Det går direktflyg till Seychellerna från Johannesburg, Nairobi, Abu Dhabi och Dubai. Flyg via ex. London.
• Guide till Seychellerna.

Först min utläggning om sociala medier och marknadsföring, sedan följer replik av Webcopywrting.se – Webbyrå i Arvika, Värmland. 

De flesta svenskar är redan medlemmar i Facebook och/eller annan typ av social media. Över 70 % i skrivande stund. Över hälften av svenskarna loggar in på minst en social media kanal dagligen.

I genomsnitt har varje person över 200 vänner och de flesta är medlemmar i olika grupper som speglar deras intressen (till exempel en favroitfilm, eller Kickboxing). Alla dessa grupper och vänner publicerar i genomsnitt två uppdateringar eller bilder, eventinbjudningar, etc. per dag. Tror verkligen någon på fullaster allvar att denna miljö kommer fungera för att marknadsför en produkt? Ditt företag kommer inte ens bli inbjuden att flyta med i den ändlösa strömmen av information och om det skulle bli det kommer det drunkna i bruset. Sedan en tid tillbaka når man, som företag, väldigt få av sina följare via så kallade ”organiska” inlägg. Facebook har medvetet gjort om modellen så att man måste betala för att nå ut till alla sina följare med ett inlägg.

Denna relativt nya trenden att dela med sig av ICAs, eller av den lokala bankens,bil-handlarens, eller andra företags kampanjkoder är den första spiiken i kistan i Facebooks reklam-modell. Jag har redan börjat blockera individer som hela tiden delar med sig av en länk till Alladin eller H&M bara för att delta i en tävling. När alla väl är blockerade finns det ingen kvar att lyssna på och jag kan lika gärna stänga ner kontot.

När Facebook först börsnoterades var det ett fiasko men på sista tiden har aktien stigit i höjden, mycket på grund av att marknaden börjar tro mer på företagets intäkts-modell via köpt reklam (det senaste är att de ger sig in på video, som en konkurrent till Youtube). Men jag tror att marknaden övervärderar Facebook å det grövsta.

Vi människor har ett otroligt kort kollektivt minne, och nuet tornar upp sig som ett torn som ingen kan bortse från, ingen kan ignorera. Vi upplever det som att tornet alltid varit där, alltid kommer finnas där, och befinna sig i ständig tillväxt mot skyn.
Men kom ihåg Nokia. Kom ihåg Pan Am. Kom ihåg EPA. Tre torn vi aldrig trodde skulle falla.

Jag säger inte att Facebook och Twitter kommer försvinna inom den närmaste 5-årsperioden. Jag säger bara att de förmodligen kommer marginaliseras fortare än vad någon hinner ropa tulpan-bubbla. Och jag tror att deras alltmer reklam-betonade fokus är första spiken i kistan. Folk använder helt enkelt inte sociala medier på det sättet, man är inte i ”köpläge” på Facebook. Man vill se vad sina vänner haft för sig, titta på bilder och kanske spela lite spel. Inte bombarderas av reklam. Därför är det också så att reklamen på Facebook är som att elda för kråkorna. Ingen bryr sig om den.

Replik Webcopywriting.se

Du har som de flesta andra fått detta helt om bakfoten. Visst går det att förlora mycket pengar på att satsa på marknadsföring i sociala medier, men det förutsätter att du gör allt helt fel. Tricket är att vara VÄLDIGT riktad i sin marknadsföring.

En Facebook-kampanj i en konkurrensutsatt nisch kan kosta cirka 1000 SEK, men ändå få så många som 20000 ögon på sig. Det finns inga andra kanaler där du så enkelt kan identifiera en RELEVANT målgrupp och sedan marknadsföra dig mot dem till en så låg kostnad just nu. Jag använder Facebook som en mycket kostnadseffektiv kanal för att bygga listor med prenumeranter och bygga ”social prestige” (ju fler like din företagssida har ju mer trovärdig framstår den) men även driva billig och relevant trafik till kunders hemsidor.

Jag skulle dock avvakta med att testa att köpa reklamplats i kanaler som Twitter, Pinterest och Instagram då publiken där har ett annat beteendemönster. Men Facebook, förutsatt att man har 1. en bra produkt/tjänst 2. ett välformulerat tydligt budskap och syfte med sin annons och 3. att man analyserar målgrupper och riktar annonserna mot dessa målgrupper och ingen annan, är ett otroligt effektivt verktyg för att öka de flesta företags försäljning.