En historisk överblick över den industriella utvecklingen

Written by  on december 4, 2013 

Jordbrukssamhället

Från den tidpunkten människan övergick från att vara nomad till att bli bofast och bruka jorden inledde mänskligheten en revolution kallad den neolitiska revolutionen som påbörjades i Asien för ca 12000 år sedan(Olsson 1993).

Denna revolution gav grunden till uppkomsten av ett nytt samhälle som vi i vår del av världen, dvs västvärlden känner som jordbrukssamhället. Vi har sedan tillkomsten av jordbrukssamhället stått inför en annan revolution eller för att utrycka sig på ett annorlunda sätt – paradigmskifte nämligen industrisamhället och står för närvarande inför ytterligare ett nytt paradigmskifte – informationssamhället (VA: Veckans Affärer nr.13, 1997).

Industrisamhället

Sett ur ett tekniskt perspektiv innebar industrialiseringen som påbörjades i England under 1700-talet och spred sig till övriga delar av västvärlden under 1800-talet att man övergick från att tillverka saker och ting manuellt till att låta maskiner överta muskelkraften (Olsson) .

Industrialiseringsprocessen kan, om man generaliserar, sägas ha varit en självgenererande process. Allt hade sin upprinnelse i att jordbruket rationaliserades. Konsekvensen av att produktiviteten ökade inom jordbruket blev att en kapitalackumulering sattes igång. Detta gav i en förlängning ökad efterfrågan på verktyg vilket i sin tur gav till följd att massproduktion blev nödvändig. Den ökande produktiviteten medförde också att arbetskraft frigjordes från jordbruket som kunde användas inom industriproduktionen. Sammantaget kan man sammanfatta och generalisera processen enligt följande:

Ökad produktivitet inom jordbruket gav en ökad grad av kaptitalackumulation. Kapitalet användes till att öka verksamheten, vilket var i högsta grad nödvändigt i stort sett i hela västvärlden vid denna tidpunkt eftersom befolkningen ökade snabbt. Industriproduktionen som tidigare förekom i blygsam skala, främst via manufakturor, ökade snabbt.
Det blev nödvändigt att tillverka i stor skala och övergå från manuell produktion till att låta maskinerna överta muskelkraften. Ökat behov av manskap inom produktionen löstes genom att arbetskraft frigjordes från det alltmer produktiva jordbruket. Det ökande antalet sysselsatta inom industriproduktionen gav också ett ökande antal lönearbetare som i sin tur kunde efterfråga varor som ytterligare spädde på efterfrågan. Industrier började efterfråga varandras produkter vilket ytterligare ökade efterfrågan, osv(Schön 1985).

Ovanstående är en grov förenkling av industrialiseringsprocessen. Ytterligare faktorer som var en förutsättning för en omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle var naturligtvis naturtillgångar.

Historien har dock visat att även om naturtillgångar ofta framhävs som en av de kanske viktigaste faktorerna för industrialisering, finns där en mängd framgångsrika, kanske de allra främsta, länder som industrialiserades utan nämnvärda naturtillgångar. Till dessa hör bl a Japan och Tyskland. En annan viktig faktor som i allra högsta grad är nödvändig att nämna är att de institutionella förhållandena var en mycket viktig faktor för att kunna omvandla samhället. Vad som menas med institutionella förhållandena är inte så mycket graden av de institutioner som var nödvändiga för övergången till industrisamhälle utan, initialt, främst frånvaron av feodalism(Van der Wee 1991).

En del anser att anledningen till att England var det första landet i världen som industrialiserades var just att feodalismen aldrig fått riktigt fotfäste i England, vilket underlättade omvandlingen. Detta sammantaget med det faktum att England hade lättillgängliga naturtillgångar och att jordbruket tidigt rationaliserades gav till följd att England blev det första landet i världen som industrialiserades (Van der Wee ) .

En annan viktig aspekt, enligt Van der Wee, var att då jordbrukets rationalisering var den faktor som utlöste processen, och med anledning av att själva rationaliseringsprocessen inledningsvis främst bestod av att ta i bruk uppfinningar som Leonardo da Vinci uppfunnit redan ett par århundraden tidigare, var det främst bildningsnivån i samhället som avgjorde om processen kom igång. Han menar kort sagt att de uppfinningar som redan existerade var sas nödvändiga att översättas till aktuella förhållanden för att kunna tas i bruk och där var just utbildningen den kritiska faktorn. Kontentan av detta blev att de länder som tidigt hade ett utbyggt skolväsende hade större chans att omvandlas än andra. Japan t ex anses ha uppvägt sin brist på naturtillgångar med en god bildningsnivå i samhället.

Industrialiseringsprocessen reformerade samhället och nya institutioner blev nödvändiga. Ekonomin övergick från byteshandel och självhushållning till marknadsekonomi och lönearbete. Arbetskraften fördes samman i fabriker där de under övervakning tillverkade i stor skala., vilket naturligtvis ställde stora krav på anpassning av individerna.

Organisationsteorier för industrisamhället börjar ta form…

Category : Ekonomiska tips

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>