Nya organisationer – nya krav och konflikter…..

De gamla hierarkiska organisationsformerna var uppbyggda för att massproducera för en stor homogen marknad. Idag när varje produkt ska livstilsanpassas, eller t o m skräddarsys för en viss kund eller målgrupp är det bättre att organisera i små flexibla, självständiga enheter (Visionsfabriken 1997).

Detta medför naturligt nog nya krav på en annorlunda kompetens för den enskilde individen:

Behov av social kompetens dvs förmåga att umgås, samarbeta och knyta kontakter.

• Behov av kreativitet, då problemlösningsförmåga blir en allt viktigare faktor i framtiden och detta dessutom kan bli en värdeskapande faktor för företaget.

• Förmåga att lära eftersom förutsättningarna för den specifika sysselsättningen/verksamheten ständigt kommer att förändras (Visionsfabriken).

Omvandlingen från industrisamhälle till kunskapssamhälle skapar också nya konflikter. Tidigare konflikter inom industrisamhället var vem som ägde och vem som inte ägde mark. Den nya konflikten består i vem som har och inte har kunskap enligt Ekman.

Ekman menar att i det klassiska industrisamhället har tänkande om ”alltings förutsägbarhet” varit ledande. I det framväxande neoindustriella, eller humanekologiska samhället, är det i stället oförutsägbarheten från kvantfysikens och postmodernismens perspektiv som dominerar. I den nya tiden blir egenskaper som andlighet, intuition och kreativitet allt viktigare.

Det finns även ett ökande antal som förespråkar behovet av generalister för att lättare kunna ta till sig ny kunskap och anpassa sig till vår föränderliga omvärld. Specialisten klarar sig och frodas i den givna kontexten medan generalisten förmår att anpassa sig till nya situationer. Det är i mångfalden och blandningen som den skapande gnistan och nya kombinationer uppstår. Detta gäller för såväl företag som enskilda individer (Sörlin 1996).

När den ekonomiska strukturen förändras blir också de gamla institutionerna snabbt föråldrade. Det gäller för såväl politiska partier som fackliga och idustriella organisationer. Det enda riktigt säkra man kan säga om framtiden är att den är osäker.

Även om mycket verkar osäkert och ibland pessimistiskt finns där också en rad trender som pekar mot en framtid full av möjligheter.

Organisationsteorier

I det framväxande industrisamhället började organisationsteorier ta form.

Adam Smith´s bok The wealth of nations (1776) fick stort inflytande i det framväxande industrisamhället. Hans budskap var att arbetsfördelning och specialisering skulle tillämpas för att uppnå en effektiv organisation i fabriksproduktion.

Hans idéer var influerade av Frederick of Prussia´s krigsorganisation. Frederick´s idéer å andra sidan var hämtade från de romerska legionerna (Morgan 1986).

Själva begreppet organisation är ett grekiskt låneord som betyder verktyg eller instrument. Själva namnet antyder den syn som utvecklades. Organisationen och dess komponenter dvs individerna blev designade, och använda som verktyg för att uppnå ett mål. Organisationen var således inget självändamål utan snarare en konsekvens av andra mål.

Det synsätt som växte fram innebar att man såg organisationen som en maskin där individerna var kuggar i ett stort hjul och hade en klart preciserad uppgift att fylla under hård kontroll och disciplin.

Även om det fanns sådana som Eli Whithey och Charles Babbage i början av 1800-talet som försökte utveckla egna teorier, var det först i början av !900-talet som en mer sammansatt och utvecklad syn på organisation och managementteori började att ta form (Morgan)

Den västerländska Management teorin

Den västerländska management-teorin skapades i Tyskland av Max Weber under inledningen av 1900-talet. Weber var en sociolog som studerade och intresserade sig för den tilltagande byråkratiseringen, vars sociala följder oroade honom. Han observerade parallellerna mellan mekaniseringen av industrin och de tilltagande byråkratiska organisationerna. Han upptäckte att de byråkratiska organisationerna formaliserade sin administrationsprocess exakt såsom maskinen formaliserade produktionen.

I hans publicerade verk gick att återfinna den första distinkta definitionen av byråkrati som en form av organisation som prioriterar precision, snabbhet, klarhet, regelbundenhet, pålitlighet och effektivitet, som uppnås via uppbyggnad av arbetsfördelning, hierarkisk övervakning, detaljerade regler och regleringar. Weber var som sociolog oroad över den tilltagande tendensen av byråkratisering. Han såg att denna tendens hade potential att formalisera och mekanisera nästan varje aspekt av mänskligt liv och således erodera den mänskliga spontaniteten och livsviljan. Han såg också att det kunde medföra stora politiska konsekvenser i form av en underminering av demokratin. Hans verk präglades av skeptiscism mot det framväxande byråkratiska och mekaniserade industrisamhället. Det är därför en paradox i sammanhanget att hans verk sedan låg till grund för två framväxande skolbildningar som anammade det Weber var emot. Dessa två skolor var: Classical management theory och Scientific management theory(Morgan).
Classical management theory

Classical management teorin (CMT) hade en helhetssyn på organisationen och byggde främst på följande grunder:

  • Unity of command – en överordnad
  • Authority chain – ”top to bottom” för beslut och kommunikation
  • Span of control – inte större än att kontroll och kommunikation fungerar
  • Stab och linje – rådgivning men ej formell auktoritet från stab
  • Arbetsdelning – skapa effektivitet
  • Befogenhet och ansvar – betoning på balans
  • Disciplin – kadaver?
  • Centralisering
  • Esprit de corps – understödja harmoni som bas för styrka
  • initiativ – uppmuntras på alla nivåer

Sammanfattningsvis gav detta till följd ett mönster av precist definierade arbetsuppgifter. Organiserade på ett hierarkiskt vis genom exakt definierade ansvars och kommunikationskedjor. Detta kan sägas utgöra den perfekta metaforen för organisationen som en maskin, eller om man så vill, maskinbyråkrati.

Dessa idéer som främst utvecklades av H. Fayol, F.W. Mooney och Col. Lyndall Urwick lever fortfarande kvar och manifesteras bl a genom MBO – management by objective.

Scientific Management theory

Scientific management teorin (CMT) utvecklades av Frederick Taylor någon gång kring sekelskiftet. Denna teori, som numera benämns ”Taylorism”, är en av de mest inflytelserika teorierna som någonsin lagts fram inom organisationsteori, och den dominerade fullständigt under första halvan av seklet och har fortfarande ett starkt inflytande.

Taylor betonade fem enkla principer som kan sammanfattas enligt följande:

Skifta allt ansvar för organisering av arbetet från arbetaren till ledaren – ”skilj handen från hjärnan”

  • Använd vetenskapliga metoder att bestämma det mest effektiva sättet att utföra ett arbete
  • Välj rätt person till rätt plats
  • Träna personen att utföra sitt arbete maximalt
  • Kontrollera, kontrollera och åter kontrollera att allt utförs på bästa sätt

Effekten av Taylors idéer, tillämpade inom industrin, blev en dramatisk ökning av produktiviteten. Men den åstadkom också stora förluster för samhället då skickliga hantverkare fick stiga åt sidan för lågutbildad arbetskraft som ansågs bäst lämpade att utföra de enkla, repetetiva och monotona arbetsuppgifterna.

Taylor blev 1911 inkallad för förhör inför representanthuset som en ”arbetarnas fiende”.
Man ifrågasatte hans metoder, inte för att de inte var effektiva utan varför ingen ville jobba på detta vis om annat arbete erbjöds. Man menade kort sagt att hans idéer var orsaken till den höga personalomsättningen inom industrin, vilket i en förlängning medförde minskning av produktiviteten, som hade utlovats att öka vid införande av Taylor´s idéer.

Det har i efterhand visat sig att Taylors idéer var ett uttryck för en under denna tid rådande trend. Det fanns andra som Henry Ford, som införde löpande band principen, som också anammade denna trend. Även han fick finna sig i hög personalomsättning tills han dubblade lönen(Morgan). Dessutom skiljer man idag, i våra läroböcker, inte nämnvärt mellan taylorismens arv eller postfordismen (se D.C.Wilson).

Sammanfattning organisationsteori

CMT förespråkarna insåg att man behövde uppnå en balans mellan mänskliga och tekniska aspekter av organisationen och hade en helhetssyn på organisationen, även om den huvudsakliga målsättningen var att få människor att passa för kraven från en mekanisk organisation.

Även SMT hade som målsättning att få individerna att passa in i en mekanisk organisation, men hade en starkare betoning på design och kontroll av arbetsuppgiften via vetenskapliga studier, samt framförallt, att man skiljde handen från hjärnan, dvs arbetaren skulle utföra ett minimalt intellektuellt arbete. Taylor lär ha sagt till sina arbetare ”det förväntas inte av dig att du skall tänka”, vilket kan tjäna som en förklaring till varför han blev kallad ”arbetarnas fiende”.

Avslutningsvis kan sägas att Taylors arv idag kan ses på vitt skilda ställen inom Västvärldens samhälle. Hans vetenskapliga studier gav till följd det ,inom industrin, utbredda och ända inpå 1980-talet förekommande tidsstudie – systemet. Även vi själva har blivit influerade av hans teorier. När vi tränar och utvecklar speciella förmågor för att uppnå prestationer inom såväl idrott som tankeverksamhet kan man säga att vi behandlar oss själva som en maskin.

Ett utmärkt exempel på företag som anammat Taylors idéer är McDonalds. Alla som jobbar på McDonalds har en förutbestämd arbetsuppgift som de tränas att utföra till perfektion. Alla problem som kan tänkas uppstå skall besvaras av en manual som finns tillhanda på alla restauranger världen runt. I denna manual finns, för alla dagar på året, vissa förutbestämda uppgifter införda som t ex vissa temadagar och när sopor skall tas om hand etc(Morgan).

Morgan menar att det är viktigt att ha i minnet att Taylor var en del av en större social trend. Men att historien mycket väl kan visa att han var långt före sin tid, då vi nu ser en trend som pekar alltmer mot att robotar tar om hand de monotona arbetsuppgifter människor förut utförde, och att det är en utveckling av Taylors idéer som till slut kan visa sig skapa den ultimata mekaniska organisationen.

Den tid som passerat från det att ovannämnda skolor lade fram sina teorier har medfört ett brett utbud av teorier som tar alltför stor plats att redogöra för här, varför vi avgränsar oss till det vi tagit upp så här långt. Dessutom kan man med stöd av bl a Morgans resonemang säga att de två teorier som vi redogjort för här utgör en slags baskonfiguration för hur företag och institutioner organiserar än idag. Även om alla andra teorier som tillkommit sedan dess är allt annat än betydelselösa, fokuserar de oftast på skilda delar av organisationsteori.

En historisk överblick över den industriella utvecklingen

Jordbrukssamhället

Från den tidpunkten människan övergick från att vara nomad till att bli bofast och bruka jorden inledde mänskligheten en revolution kallad den neolitiska revolutionen som påbörjades i Asien för ca 12000 år sedan(Olsson 1993).

Denna revolution gav grunden till uppkomsten av ett nytt samhälle som vi i vår del av världen, dvs västvärlden känner som jordbrukssamhället. Vi har sedan tillkomsten av jordbrukssamhället stått inför en annan revolution eller för att utrycka sig på ett annorlunda sätt – paradigmskifte nämligen industrisamhället och står för närvarande inför ytterligare ett nytt paradigmskifte – informationssamhället (VA: Veckans Affärer nr.13, 1997).

Industrisamhället

Sett ur ett tekniskt perspektiv innebar industrialiseringen som påbörjades i England under 1700-talet och spred sig till övriga delar av västvärlden under 1800-talet att man övergick från att tillverka saker och ting manuellt till att låta maskiner överta muskelkraften (Olsson) .

Industrialiseringsprocessen kan, om man generaliserar, sägas ha varit en självgenererande process. Allt hade sin upprinnelse i att jordbruket rationaliserades. Konsekvensen av att produktiviteten ökade inom jordbruket blev att en kapitalackumulering sattes igång. Detta gav i en förlängning ökad efterfrågan på verktyg vilket i sin tur gav till följd att massproduktion blev nödvändig. Den ökande produktiviteten medförde också att arbetskraft frigjordes från jordbruket som kunde användas inom industriproduktionen. Sammantaget kan man sammanfatta och generalisera processen enligt följande:

Ökad produktivitet inom jordbruket gav en ökad grad av kaptitalackumulation. Kapitalet användes till att öka verksamheten, vilket var i högsta grad nödvändigt i stort sett i hela västvärlden vid denna tidpunkt eftersom befolkningen ökade snabbt. Industriproduktionen som tidigare förekom i blygsam skala, främst via manufakturor, ökade snabbt.
Det blev nödvändigt att tillverka i stor skala och övergå från manuell produktion till att låta maskinerna överta muskelkraften. Ökat behov av manskap inom produktionen löstes genom att arbetskraft frigjordes från det alltmer produktiva jordbruket. Det ökande antalet sysselsatta inom industriproduktionen gav också ett ökande antal lönearbetare som i sin tur kunde efterfråga varor som ytterligare spädde på efterfrågan. Industrier började efterfråga varandras produkter vilket ytterligare ökade efterfrågan, osv(Schön 1985).

Ovanstående är en grov förenkling av industrialiseringsprocessen. Ytterligare faktorer som var en förutsättning för en omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle var naturligtvis naturtillgångar.

Historien har dock visat att även om naturtillgångar ofta framhävs som en av de kanske viktigaste faktorerna för industrialisering, finns där en mängd framgångsrika, kanske de allra främsta, länder som industrialiserades utan nämnvärda naturtillgångar. Till dessa hör bl a Japan och Tyskland. En annan viktig faktor som i allra högsta grad är nödvändig att nämna är att de institutionella förhållandena var en mycket viktig faktor för att kunna omvandla samhället. Vad som menas med institutionella förhållandena är inte så mycket graden av de institutioner som var nödvändiga för övergången till industrisamhälle utan, initialt, främst frånvaron av feodalism(Van der Wee 1991).

En del anser att anledningen till att England var det första landet i världen som industrialiserades var just att feodalismen aldrig fått riktigt fotfäste i England, vilket underlättade omvandlingen. Detta sammantaget med det faktum att England hade lättillgängliga naturtillgångar och att jordbruket tidigt rationaliserades gav till följd att England blev det första landet i världen som industrialiserades (Van der Wee ) .

En annan viktig aspekt, enligt Van der Wee, var att då jordbrukets rationalisering var den faktor som utlöste processen, och med anledning av att själva rationaliseringsprocessen inledningsvis främst bestod av att ta i bruk uppfinningar som Leonardo da Vinci uppfunnit redan ett par århundraden tidigare, var det främst bildningsnivån i samhället som avgjorde om processen kom igång. Han menar kort sagt att de uppfinningar som redan existerade var sas nödvändiga att översättas till aktuella förhållanden för att kunna tas i bruk och där var just utbildningen den kritiska faktorn. Kontentan av detta blev att de länder som tidigt hade ett utbyggt skolväsende hade större chans att omvandlas än andra. Japan t ex anses ha uppvägt sin brist på naturtillgångar med en god bildningsnivå i samhället.

Industrialiseringsprocessen reformerade samhället och nya institutioner blev nödvändiga. Ekonomin övergick från byteshandel och självhushållning till marknadsekonomi och lönearbete. Arbetskraften fördes samman i fabriker där de under övervakning tillverkade i stor skala., vilket naturligtvis ställde stora krav på anpassning av individerna.

Organisationsteorier för industrisamhället börjar ta form…

Investera klokt så du inte sätter dig i skuld

Att investera rätt är ett synnerligen bra sätt att tjäna mycket pengar under sin livstid, och samtidigt är dåliga investeringar ett synnerligen bra sätt att sätta sig själv i skuld, att gräva ner sig i ett ekonomiskt hål som man aldrig klarar att ta sig ur.

Det viktigaste är att man inte satsar på osäkra investeringar, på riskabla projekt. Samtidigt är de allra ”säkraste” investeringarna som att sätta in pengarna på banken och låta dem växa med ränta alldeles för dåliga. Inflationen äter upp alla vinster.

Om man känner att man inte har kunskapen eller personligheten som har is i magen (vilket är ett måste om man vill göra en bra investering) så rådfråga de som vet. Låt det inte finnas personlig prestige i dina investeringar. Det har du inte råd med.

Vad är en bra investering? Minst 10 procent avkastning brukade man säga, men det var då det. Att komma upp i 10 procent avkastning årligen blir allt svårare utan att ta stora risker. Men 5 procent är helt klart rimligt utan att man behöver blotta strupen för mycket.

Det är viktigt att inse att konsten att investera inte är en exakt vetenskap. Även om många tjänar pengar på sin investeringar, så finns det alltid fler förlorare på marknaden. Den enklaste, mest direkta metoden för att utvärdera en investering är att räkna ut procenten på andelen personer som köper in sig och får pengarna tillbaka. En annan tumregel är att räkna ut hur många som gjorde en positiv avkastning på sina investering.

Generellt, om investerarna tjänade mer pengar än vad de investerade så betraktas det som en bra investering. De mest framgångsrika investerarna är vad man kan kalla ”säkrade risktagare”. Detta betyder att de tar risker regelbundet som de har råd till, men att de aldrig tar större risker än vad som anses nödvändigt för att uppnå målet. Även om det finns om investeringar som historiskt sett har skördat mer inkomster än förluster så är många investeringar ett enda stort svart hål. De verkar alltid lova bra avkastning men levererar sällan.

De bästa och sämsta investeringarna i allmänhet

Historiskt sett råder det ingen tvekan om att bostadsköp har varit den bästa och mest säkra investeringen.Det gäller dock att slå till i rätt tid (se mer nedan om detta i fallet Spanien). Med tiden går dock som helhet priserna på bostadsmarknaden uppåt i de flesta fall.

Bostäder för uthyrning har också varit en bra affär. Men att köpa ett bostadshus med flera lägenheter i Sverige innebär mycket merjobb, och kostnader. Det bästa är att köpa en bostad i ett populärt område i utlandet som man hyr ut via tredjepart (som sköter bokning, städning med mera). Det gäller dock att hitta riktigt bra objekt som är väldokumenterade så man inte köper i ett område som inom kort blir en spökstad…

Aktiefondsinnehav har också varit och fortsätter vara en bra investering i de flesta fall. Har man inte koll på vad man gör bör man leja ut det, annars blir det för mycket av ett lotteri. De flesta privatpersoner tänker för kortsiktigt när det gäller sparande i aktier och fonder. De tenderar köpa när alla andra köper och aktierna således är som dyrast och paniksäljer när de är som lägst.

De sämsta investeringarna

Allt som låter för bra för att vara sant är det inte heller. Det är det första man ska komma ihåg. Sedan ska man också undvika att investera i ädelstenar, andelar i nystartade företag, samlingsföremål som frimärken, eller antikviteter. TV-program som Antikrundan och Pawn Stars låter antyda att det finns fynd på vindarna och i källarna. Det gör det sällan. Såvida man verkligen inte vet vad man sysslar med går man nästan alltid med förlust när man försöker göra sig pengar på antikviteter.

De bästa investeringarna just nu

Spanien är just nu återigen en stekhet investeringsmöjlighet.
De som köpte 2007 och 2008 bet dock i ett mycket surt äpple eftersom priserna sedan dess sjunkit med närmare 50 procent på den spanska bostadsmarknaden.

Nu är det många som ”sitter lugnt i båten” och väntar på att priserna ska sjunka ännu mer. Problemet är enligt ALLA som är insatta i ämnet att det kommer de inte göra. Det är snarare så att priserna kommer öka, och förmodligen fortare än vad någon räknat med (så är det alltid). Enligt en engelsk rapport steg priserna med 0,9 procent i Spanien senaste kvartalet. Och detta är sett till marknaden som helhet. I de mest populära områdena i de mest populära städerna (det är där pengarna i uthyrning ligger) stiger priserna mycket fortare än så. Till exempel pratade vi med en kvinna som köpte en lägenhet i ett populärt område i Nerja för strax över 150, 000 Euro förra året. Ett år senare är en lägenhet i samma byggnad prissatt till över 180, 000.

Under 2014 och kommande år kommer priserna att stiga markant i Spanien. Ska du köpa, köp nu och vänta inte för länge.

Vi ringde upp en mäklare som verkat länge på Costa Blanca som delade med sig av en mycket sedelärande historia om en svensk man som gjorde en bra investering, men som väntade för länge med att sälja och nu har gjort en ren förlustaffär. Mannen köpte i början av 2000-talet en lägenhet för 40, 000 Euro. Priserna gick med tiden upp, han erbjöds vid ett tillfälle (cirka 2007) 1,5 miljoner SEK för lägenheten men han ville ha några hundra tusen mer. Nu, 6 år senare är priserna återigen nere på utgångspriset. Dessutom börjar lägenheterna bli gamla, i behov av renovering och området tappar alltmer i popularitet till den så milda grad att han ens inte kan hyra ut lägenheterna längre. Ingen vill vare sig bo eller semestera i kvarteret. Passa dig således för att köpa bostäder i oprövade områden.

Många svenskar har som tendens att hoppa på tåg när de redan rullar i full fart vilket alltid är riskabelt… Läs mer om bostäder i Spanien på spanskafastigheter.se 

Enligt ypperliga Investopedia är det ett utmärkt läge att investera i japanska aktier just nu:
”I åratal har man dragits med epitetet ”döda pengar”. Dock har investeringar i japanska aktier äntligen fått upprättelse under det senaste året. Efter en rad politiska åtgärder för att verkligen dra Japans ekonomi ur deflationens hårda grepp har Nikkei-Index, Japans främsta aktiemarknad, ökat med 50,7% i år. Det är nästan dubbelt så mycket jämfört med Dow Jones”. De flesta tror att den japanska tillväxten kommer hålla i sig ett tag till.

Investopedia råder också investerare till att kasta blickarna i riktning mot Hewlett Packard som befunnit sig i en omstruktureringsfas under flera året. Man gör dock redan större vinster än väntat samtidigt som priset på dess aktier är låga. Det som främst talar för HP är dess nye VD Meg Whitman som har ett mycket gott rykte. HP-aktier är dock ändå lite chansartade eftersom konkurrensen är stenhård, från bland annat Dell och Samsung.

Vikten av marknadsföring för gymnasieskola på glesbygden

20131204-015652.jpg

Nuvarande läsår går 376 000 elever på gymnasiet och nästa läsår ökar antalet till drygt 390 000. Men därefter minskar antalet elever, enligt Skolverkets beräkningar, med ungefär 75000 fram till 2015. Samtidigt är intresset för att starta nya gymnasieskolor stort. Enligt Skolverket innebär detta att det blir en överkapacitet och en ökad kostnad per elev, samtidigt som var femte gymnasieskola kan komma att läggas ner. Dessutom befarar Skolverket att det vikande antalet elever och det ökande antalet skolor leder till en hårdare kamp om
ungdomarna. De senaste tio åren har elevunderlaget i Värmland minskat med 3000. Den demografiska utvecklingen är tydlig; elevunderlaget kommer att minska kraftigt de närmaste åren. En annan faktor som bidrar till den ökade konkurrensen är att ungdomar blir allt rörligare. Arvika och Eda riskerar förlora ett stort antal elever till främst Karlstad.

Tendensen är att skolor runt om i Sverige, även i mindre kommuner, lägger allt mer pengar och resurser på att marknadsföra sig själva. En liten skola som vår har förstås inga stora ekonomiska resurser att undvara till detta ändamål, men om vi lägger upp en genomtänkt strategi och fokuserar på befintlig kompetens samt effektiv och modern marknadsföring bör vi kunna nå maximala resultat med minimala resurser. Det är dock viktigt att inse att utan ekonomiska medel är möjligheterna starkt begränsade.

Exempel på vad marknadsföringen av vår skola bör omfatta: Programutbud, valbara kurser, möjligheter till individuella val och specialinriktning. Vilka möjligheter finns det till vidare studier, breddning och fördjupning? Värdegrund som präglar skolans verksamhet. Vårt läge, tillgänglighet och kommunikationer, samt möjlighet till boende på studieorten. Detta är dock traditionella exempel. Viktigt är också att marknadsföringen är mer än budbärande reklam. Skolans rykte – varumärke – formas i första hand av vad elever, lärare och föräldrar säger till varandra. En marknadsundersökning om hur skolan uppfattas av elever, lärare och samhället skolan ingår i bör alltså föregå de strategiska riktlinjerna för hur vi skall marknadsföra oss själva. Varenda kommunikationsbyrå som idag jobbar mot ungdomar tar sitt avstamp i ”sociala sajter” och ”virusreklam”, enkelt uttryckt så handlar det om att få ungdomarna själva att sprida ett positivt budskap om produkten via t. ex. Lunarstorm och Facebook. En god skolmiljö eleverna trivs i är alltså, som alltid, första prioritet.

Vilka medel och kanaler har då skolan att använda sig av i sin marknadsföring?
Som jag nämnde ovan kan vi med små medel nå ut till så många som möjligt. Vi kan använda oss av en modern hemsida, vi kan annonsera i lokal/regional/norsk press (beroende på hur stort upptagningsområde vi vill vända
oss till), se till att finnas med i specialtidningar och webbsajter med gymnasieinformation för ungdomar (vi har kontakt med en stor sådan och har lagt ut vår information på deras hemsida, och väntar på feedback, så vi kan göra en utvärdering huruvida det är en kostnadseffektiv metod), göra reklam i lokala etermedier, sociala sajter, i tryckt direktreklam riktad mot elever och syokonsulenter, öppet hus, medverka vid gymnasiemässor, besöka grundskolor, informationsmöten med studievägledare, gemensamma aktiviteter med samarbetspartners, t.ex. idrottsföreningar, etc.

Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Friskolornas Riksförbund har därför tagit fram riktlinjer för vad god marknadsföring innebär. Skolornas marknadsföringsinsatser skall tydligt skilja mellan reklam och marknadsföring, och vad som är vägledande insatser för individen. ”Det är viktigt att eleverna gör ett väl genomtänkt val. I marknadsföringen av en viss skolprofil bör profileringens omfattning och genomslag framgå … Men ute på skolorna saknas ofta kompetens inom marknadsföring. ”Det här är något nytt och ämnet ingår inte i utbildningen av skolledare, något som förmodligen kommer att ske i framtiden. Det finns exempel på skolor som tar till en del oseriösa marknadsföringsknep, förmodligen av ren okunskap.”, säger Mats Söderberg, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting. Exempel på skolor som på sista tiden använt sig av tvivelaktiga metoder är otaliga. Infokomp i Karlstad, som exempel, anställde egna elever, för 60 kronor i
timmen, att marknadsföra sig mot niondeklassare. Detta och många andra oetiska reklamtrick utreds just nu av Skolverket.

Det är dock ofrånkomligt att i och med ett vikande elevunderlag och större utbud av utbildningar för ungdomar ökar behovet av en smart och genomarbetad strategi för marknadsföring. Det är därför viktigt att Eda gymnasieskola säkerställer sin kompetens inom området genom utbildningar, central resurssamordning och professionell konsulthjälp. Men hur effektiv den moderna marknadsföringsplanen än är så är skolans ”varumärke”, verksamhetens innehåll, kvalitet och kultur det centrala. Om reklamen inte harmoniserar med skolans innehåll blir den en illusion som enkelt genomskådas av medvetna föräldrar och elever. En god och effektiv marknadsföring skall alltså inte enbart ha som syfte att locka till sig fler elever, utan främst bidra till utvecklandet av en bättre skola.