Vikten av marknadsföring för gymnasieskola på glesbygden

Written by  on december 4, 2013 

20131204-015652.jpg

Nuvarande läsår går 376 000 elever på gymnasiet och nästa läsår ökar antalet till drygt 390 000. Men därefter minskar antalet elever, enligt Skolverkets beräkningar, med ungefär 75000 fram till 2015. Samtidigt är intresset för att starta nya gymnasieskolor stort. Enligt Skolverket innebär detta att det blir en överkapacitet och en ökad kostnad per elev, samtidigt som var femte gymnasieskola kan komma att läggas ner. Dessutom befarar Skolverket att det vikande antalet elever och det ökande antalet skolor leder till en hårdare kamp om
ungdomarna. De senaste tio åren har elevunderlaget i Värmland minskat med 3000. Den demografiska utvecklingen är tydlig; elevunderlaget kommer att minska kraftigt de närmaste åren. En annan faktor som bidrar till den ökade konkurrensen är att ungdomar blir allt rörligare. Arvika och Eda riskerar förlora ett stort antal elever till främst Karlstad.

Tendensen är att skolor runt om i Sverige, även i mindre kommuner, lägger allt mer pengar och resurser på att marknadsföra sig själva. En liten skola som vår har förstås inga stora ekonomiska resurser att undvara till detta ändamål, men om vi lägger upp en genomtänkt strategi och fokuserar på befintlig kompetens samt effektiv och modern marknadsföring bör vi kunna nå maximala resultat med minimala resurser. Det är dock viktigt att inse att utan ekonomiska medel är möjligheterna starkt begränsade.

Exempel på vad marknadsföringen av vår skola bör omfatta: Programutbud, valbara kurser, möjligheter till individuella val och specialinriktning. Vilka möjligheter finns det till vidare studier, breddning och fördjupning? Värdegrund som präglar skolans verksamhet. Vårt läge, tillgänglighet och kommunikationer, samt möjlighet till boende på studieorten. Detta är dock traditionella exempel. Viktigt är också att marknadsföringen är mer än budbärande reklam. Skolans rykte – varumärke – formas i första hand av vad elever, lärare och föräldrar säger till varandra. En marknadsundersökning om hur skolan uppfattas av elever, lärare och samhället skolan ingår i bör alltså föregå de strategiska riktlinjerna för hur vi skall marknadsföra oss själva. Varenda kommunikationsbyrå som idag jobbar mot ungdomar tar sitt avstamp i ”sociala sajter” och ”virusreklam”, enkelt uttryckt så handlar det om att få ungdomarna själva att sprida ett positivt budskap om produkten via t. ex. Lunarstorm och Facebook. En god skolmiljö eleverna trivs i är alltså, som alltid, första prioritet.

Vilka medel och kanaler har då skolan att använda sig av i sin marknadsföring?
Som jag nämnde ovan kan vi med små medel nå ut till så många som möjligt. Vi kan använda oss av en modern hemsida, vi kan annonsera i lokal/regional/norsk press (beroende på hur stort upptagningsområde vi vill vända
oss till), se till att finnas med i specialtidningar och webbsajter med gymnasieinformation för ungdomar (vi har kontakt med en stor sådan och har lagt ut vår information på deras hemsida, och väntar på feedback, så vi kan göra en utvärdering huruvida det är en kostnadseffektiv metod), göra reklam i lokala etermedier, sociala sajter, i tryckt direktreklam riktad mot elever och syokonsulenter, öppet hus, medverka vid gymnasiemässor, besöka grundskolor, informationsmöten med studievägledare, gemensamma aktiviteter med samarbetspartners, t.ex. idrottsföreningar, etc.

Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Friskolornas Riksförbund har därför tagit fram riktlinjer för vad god marknadsföring innebär. Skolornas marknadsföringsinsatser skall tydligt skilja mellan reklam och marknadsföring, och vad som är vägledande insatser för individen. ”Det är viktigt att eleverna gör ett väl genomtänkt val. I marknadsföringen av en viss skolprofil bör profileringens omfattning och genomslag framgå … Men ute på skolorna saknas ofta kompetens inom marknadsföring. ”Det här är något nytt och ämnet ingår inte i utbildningen av skolledare, något som förmodligen kommer att ske i framtiden. Det finns exempel på skolor som tar till en del oseriösa marknadsföringsknep, förmodligen av ren okunskap.”, säger Mats Söderberg, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting. Exempel på skolor som på sista tiden använt sig av tvivelaktiga metoder är otaliga. Infokomp i Karlstad, som exempel, anställde egna elever, för 60 kronor i
timmen, att marknadsföra sig mot niondeklassare. Detta och många andra oetiska reklamtrick utreds just nu av Skolverket.

Det är dock ofrånkomligt att i och med ett vikande elevunderlag och större utbud av utbildningar för ungdomar ökar behovet av en smart och genomarbetad strategi för marknadsföring. Det är därför viktigt att Eda gymnasieskola säkerställer sin kompetens inom området genom utbildningar, central resurssamordning och professionell konsulthjälp. Men hur effektiv den moderna marknadsföringsplanen än är så är skolans ”varumärke”, verksamhetens innehåll, kvalitet och kultur det centrala. Om reklamen inte harmoniserar med skolans innehåll blir den en illusion som enkelt genomskådas av medvetna föräldrar och elever. En god och effektiv marknadsföring skall alltså inte enbart ha som syfte att locka till sig fler elever, utan främst bidra till utvecklandet av en bättre skola.

Category : Ekonomiska tips

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>