I det framväxande industrisamhället började organisationsteorier ta form.

Adam Smith´s bok The wealth of nations (1776) fick stort inflytande i det framväxande industrisamhället. Hans budskap var att arbetsfördelning och specialisering skulle tillämpas för att uppnå en effektiv organisation i fabriksproduktion.

Hans idéer var influerade av Frederick of Prussia´s krigsorganisation. Frederick´s idéer å andra sidan var hämtade från de romerska legionerna (Morgan 1986).

Själva begreppet organisation är ett grekiskt låneord som betyder verktyg eller instrument. Själva namnet antyder den syn som utvecklades. Organisationen och dess komponenter dvs individerna blev designade, och använda som verktyg för att uppnå ett mål. Organisationen var således inget självändamål utan snarare en konsekvens av andra mål.

Det synsätt som växte fram innebar att man såg organisationen som en maskin där individerna var kuggar i ett stort hjul och hade en klart preciserad uppgift att fylla under hård kontroll och disciplin.

Även om det fanns sådana som Eli Whithey och Charles Babbage i början av 1800-talet som försökte utveckla egna teorier, var det först i början av !900-talet som en mer sammansatt och utvecklad syn på organisation och managementteori började att ta form (Morgan)

Den västerländska Management teorin

Den västerländska management-teorin skapades i Tyskland av Max Weber under inledningen av 1900-talet. Weber var en sociolog som studerade och intresserade sig för den tilltagande byråkratiseringen, vars sociala följder oroade honom. Han observerade parallellerna mellan mekaniseringen av industrin och de tilltagande byråkratiska organisationerna. Han upptäckte att de byråkratiska organisationerna formaliserade sin administrationsprocess exakt såsom maskinen formaliserade produktionen.

I hans publicerade verk gick att återfinna den första distinkta definitionen av byråkrati som en form av organisation som prioriterar precision, snabbhet, klarhet, regelbundenhet, pålitlighet och effektivitet, som uppnås via uppbyggnad av arbetsfördelning, hierarkisk övervakning, detaljerade regler och regleringar. Weber var som sociolog oroad över den tilltagande tendensen av byråkratisering. Han såg att denna tendens hade potential att formalisera och mekanisera nästan varje aspekt av mänskligt liv och således erodera den mänskliga spontaniteten och livsviljan. Han såg också att det kunde medföra stora politiska konsekvenser i form av en underminering av demokratin. Hans verk präglades av skeptiscism mot det framväxande byråkratiska och mekaniserade industrisamhället. Det är därför en paradox i sammanhanget att hans verk sedan låg till grund för två framväxande skolbildningar som anammade det Weber var emot. Dessa två skolor var: Classical management theory och Scientific management theory(Morgan).
Classical management theory

Classical management teorin (CMT) hade en helhetssyn på organisationen och byggde främst på följande grunder:

  • Unity of command – en överordnad
  • Authority chain – ”top to bottom” för beslut och kommunikation
  • Span of control – inte större än att kontroll och kommunikation fungerar
  • Stab och linje – rådgivning men ej formell auktoritet från stab
  • Arbetsdelning – skapa effektivitet
  • Befogenhet och ansvar – betoning på balans
  • Disciplin – kadaver?
  • Centralisering
  • Esprit de corps – understödja harmoni som bas för styrka
  • initiativ – uppmuntras på alla nivåer

Sammanfattningsvis gav detta till följd ett mönster av precist definierade arbetsuppgifter. Organiserade på ett hierarkiskt vis genom exakt definierade ansvars och kommunikationskedjor. Detta kan sägas utgöra den perfekta metaforen för organisationen som en maskin, eller om man så vill, maskinbyråkrati.

Dessa idéer som främst utvecklades av H. Fayol, F.W. Mooney och Col. Lyndall Urwick lever fortfarande kvar och manifesteras bl a genom MBO – management by objective.

Scientific Management theory

Scientific management teorin (CMT) utvecklades av Frederick Taylor någon gång kring sekelskiftet. Denna teori, som numera benämns ”Taylorism”, är en av de mest inflytelserika teorierna som någonsin lagts fram inom organisationsteori, och den dominerade fullständigt under första halvan av seklet och har fortfarande ett starkt inflytande.

Taylor betonade fem enkla principer som kan sammanfattas enligt följande:

Skifta allt ansvar för organisering av arbetet från arbetaren till ledaren – ”skilj handen från hjärnan”

  • Använd vetenskapliga metoder att bestämma det mest effektiva sättet att utföra ett arbete
  • Välj rätt person till rätt plats
  • Träna personen att utföra sitt arbete maximalt
  • Kontrollera, kontrollera och åter kontrollera att allt utförs på bästa sätt

Effekten av Taylors idéer, tillämpade inom industrin, blev en dramatisk ökning av produktiviteten. Men den åstadkom också stora förluster för samhället då skickliga hantverkare fick stiga åt sidan för lågutbildad arbetskraft som ansågs bäst lämpade att utföra de enkla, repetetiva och monotona arbetsuppgifterna.

Taylor blev 1911 inkallad för förhör inför representanthuset som en ”arbetarnas fiende”.
Man ifrågasatte hans metoder, inte för att de inte var effektiva utan varför ingen ville jobba på detta vis om annat arbete erbjöds. Man menade kort sagt att hans idéer var orsaken till den höga personalomsättningen inom industrin, vilket i en förlängning medförde minskning av produktiviteten, som hade utlovats att öka vid införande av Taylor´s idéer.

Det har i efterhand visat sig att Taylors idéer var ett uttryck för en under denna tid rådande trend. Det fanns andra som Henry Ford, som införde löpande band principen, som också anammade denna trend. Även han fick finna sig i hög personalomsättning tills han dubblade lönen(Morgan). Dessutom skiljer man idag, i våra läroböcker, inte nämnvärt mellan taylorismens arv eller postfordismen (se D.C.Wilson).

Sammanfattning organisationsteori

CMT förespråkarna insåg att man behövde uppnå en balans mellan mänskliga och tekniska aspekter av organisationen och hade en helhetssyn på organisationen, även om den huvudsakliga målsättningen var att få människor att passa för kraven från en mekanisk organisation.

Även SMT hade som målsättning att få individerna att passa in i en mekanisk organisation, men hade en starkare betoning på design och kontroll av arbetsuppgiften via vetenskapliga studier, samt framförallt, att man skiljde handen från hjärnan, dvs arbetaren skulle utföra ett minimalt intellektuellt arbete. Taylor lär ha sagt till sina arbetare ”det förväntas inte av dig att du skall tänka”, vilket kan tjäna som en förklaring till varför han blev kallad ”arbetarnas fiende”.

Avslutningsvis kan sägas att Taylors arv idag kan ses på vitt skilda ställen inom Västvärldens samhälle. Hans vetenskapliga studier gav till följd det ,inom industrin, utbredda och ända inpå 1980-talet förekommande tidsstudie – systemet. Även vi själva har blivit influerade av hans teorier. När vi tränar och utvecklar speciella förmågor för att uppnå prestationer inom såväl idrott som tankeverksamhet kan man säga att vi behandlar oss själva som en maskin.

Ett utmärkt exempel på företag som anammat Taylors idéer är McDonalds. Alla som jobbar på McDonalds har en förutbestämd arbetsuppgift som de tränas att utföra till perfektion. Alla problem som kan tänkas uppstå skall besvaras av en manual som finns tillhanda på alla restauranger världen runt. I denna manual finns, för alla dagar på året, vissa förutbestämda uppgifter införda som t ex vissa temadagar och när sopor skall tas om hand etc(Morgan).

Morgan menar att det är viktigt att ha i minnet att Taylor var en del av en större social trend. Men att historien mycket väl kan visa att han var långt före sin tid, då vi nu ser en trend som pekar alltmer mot att robotar tar om hand de monotona arbetsuppgifter människor förut utförde, och att det är en utveckling av Taylors idéer som till slut kan visa sig skapa den ultimata mekaniska organisationen.

Den tid som passerat från det att ovannämnda skolor lade fram sina teorier har medfört ett brett utbud av teorier som tar alltför stor plats att redogöra för här, varför vi avgränsar oss till det vi tagit upp så här långt. Dessutom kan man med stöd av bl a Morgans resonemang säga att de två teorier som vi redogjort för här utgör en slags baskonfiguration för hur företag och institutioner organiserar än idag. Även om alla andra teorier som tillkommit sedan dess är allt annat än betydelselösa, fokuserar de oftast på skilda delar av organisationsteori.