Brott som stöld och inbrott och bedrägerier har alltid ökat under storhelger då mycket pengar är i omlopp och folk har tankarna på annat. Numera är detta också ett stort problem online. Det är viktigt att vara på sin vakt hela året när det gäller databrott, men hackande, nätfiske och andra former av nätbedrägerier frodas särskilt mycket runt storhelgerna, som julen. Runt dessa tider är det rena karnevalsyran för mindre nogräknade skojare på nätet som tar alla tillfällen i akt att utnyttja och stjäla information. Lär dig i nedanstående artikel några tips på hur du skyddar dig från några vanliga kriminella taktiker hos nätskojare.

Vill du handla julklappar eller andra varor lite tryggare? Tips på sida som samlat betrodda svenska butiker online. Notera att bara för att en butik online satt upp ett märke/legitimation som (som ”Trygg handel”) garanterar att det innebär ”trygg handel” att handla just hos dem så är inte så fallet. Det bästa är att gå via länkar som är anslutna till nätverk av sajter (som i föregående länk från Cityshoppa.se) som kontrolleras noggrant av tredje part.

”Välgörenhetsorganisationer” online

Så här i slutet av året så är alla ansedda välgörenhetsorganisationer extra aktiva (inte minst för att folk är mer benägna att ge mer pengar i jultider) . Detta innebär också att aktiviteten av mail från välgörenhetsorganisationer ökar markant.

Svenska välgörenhetsorganisationer brukar inte vanligtvis marknadsföra sin sak via E-post. Självklart kan dock flera av e-mailen komma från legitima välgörenhetsorganisationer, men var väldigt uppmärksam. Bedragare i denna nisch brukar skriva och be om en donation samtidigt som de säger sig agera på uppdrag av en välkänd organisation, men när man klickar på länken i e-postmeddelandet, tas användaren till en betalningsportal som inte har någonting att göra med välgörenhet.

Oavsett hur legitim en sajt eller ett e-postmeddelande verkar vara så måste man vara uppmärksam på att för dessa nätskojare så är det inte svårt att förfalska en exakt kopia av en respektabel webbsida med namn, logotyper och annan information som gör att den verkar vara riktig. Kontrollera webbadressen för länken noggrant. Om det är något över huvudtaget som verkar konstigt med länkadressen som den visas i webbläsaren, även om namnet på välgörenhetsorganisationen återfinns någonstans i dess URL (webbadress) så ange inte någon personlig information, och klicka inte på några länkar på sidan. Det säkraste är att du hittar välgörenhetsorganisationer via att söka via Google och välja de översta sökresultaten.

E-postbedrägeri

De flesta människor har mer att göra än vanligt den här tiden på året, vilket nätskojare är fullt medvetna om. Se upp för alla e-postmeddelanden som påstår sig vara från din bank, kreditkortföretag och andra finansiella institutioner, eller andra betrodda ekonomiska myndigheter eller företag (Telia är särskilt utsatt) som uppmanar dig att klicka på en länk för att lösa ett problem som uppstått.

Var medveten om att banker och andra finansiella institutioner aldrig skulle komma på tanken att be dig om personlig information via E-post. Om det skulle vara så att det existerar ett problem med ditt konto kommer du få ett telefonsamtal eller vanligt brev där du uppmanas logga in på ditt konto med hjälp av vanliga metoder (alternativt besöka ett fysiskt kontor). Om du gör misstaget att följa länkarna i ett falskt E-postmeddelande, eller om du skriver in personlig information, se genast till att byta dina lösenord och kontakta banken för att ändra kontonummer när det är möjligt. Vissa typer av nätfiske kan vara mycket smart och trovärdigt utformade, så tänk först innan du agerar och börjar klicka på länkar eller ange information.

Exempel på ett riktigt bedrägeriförsök via e-post, december 2013:

”The International Monetary Fund IMF have deposited your compensation funds €1.5m. with western Union. all you have to do is to contact western union office with your information such as

Full name………
Address……….
Phone number……….

Note, your payment files will be returned to the IMF within 72 hours if we did not hear from you, this was the instruction given to us by the IMF.”

Ovanstående är egentligen ett dåligt exempel eftersom det är så uppenbart ett bedrägeriförsök. Det finns, i synnerhet svenska, exempel som är mycket slugare än så.

Nya virus på alla de gamla vanliga platserna

Alla webbplatser som har extra mycket besökare under storhelgerna är extra utsatta för hackare. Många legitima webbplatser och webbutiker hackas förstås året runt, men de är särskilt utsatta under perioder då de har extra mycket trafik eftersom hackarna är extra svåra att upptäcka då. Till exempel så är det vanligt att hackarna för in virus eller trojaner via program som ser ut som riktiga annonser.

Till exempel är en effektiv metod för nätskojarna att smälla upp popup-annonser som erbjuder enastående rabatter på populära produkter när de i själva verket innehåller länkar till skadliga program. Klicka inte på något som låter för bra för att vara sant, eller ännu säkrare, se till att popup-fönster är inaktiverade i din webbläsares inställningar och installera annons-blockeringsprogram. En snabb sökning på ”annonsblockeringsprogram” plus namnet på din webbläsare (Internet Explorer, Mozilla Firefox, Google Chrome, Safari, etc.) kommer ge dig flera bra alternativ. Se bara till att du laddar ner från en betrodd källa.